Oh så sömnig.
Härligt, mysigt, lyckligt sömnig.
Snart ska jag krypa ner under täcket, lite småkyligt så där skönt svalt som det ska vara när man lägger sig i sängen. Buffla kudden så den ligger bra, dra täcket upp över mig och lägga mig tillrätta intill honom, med kinden emot  och ena armen runt honom. Ta ett djupt andetag med ett leende och somna gott.


Helgen som börjar närma sig sitt slut har varit mycket känslofylld.
Den underbara picknicken igår på Öland. Samtalen, närheten, kärleken idag.
Han får mitt hjärta att le.

Igår hittade vi platsen vi skulle vilja bo på. Slå ner ett par plintar, bygg ett hus och stängsla in ängarna. Där, på en höjd, en ås, med magnifik utsikt över havet som finns kanske 100 meter bortom sluttningen. Harmonin platsen hade, lugnet utsikten gav. Gamla vackra stenmurar runt gräsfyllda ängar som skulle göra sig ypperliga med min lilla häst betandes där.

Vi la ut vår filt i kanten av ena ängen, med buskars vindskydd i ryggen och solglittrande havet som utsikt och åt en utsökt picknick med inspiration från ett kärt minne av Paris. Det är livet när det är som bäst.

Många tankar fyller mitt inre.
Ibland alldeles för många, jag önskar att jag ibland hade en offknapp, en "inte tänka en tanke -bara njuta av Nuet-knapp" men ibland funkar det ändå ;) Varför Tänker jag så mycket? Borde jag inte kunna använda det på nåt mer sätt? Det gäller att välja rätt väg i yrkesdjungeln. Jag har mitt vägskäl, ganska spännande vägskäl men inte att förglömma att jag lider av kronisk beslutsångest. Det är nog ännu en sak som har att göra med att jag har höga krav på mig själv. Inte för att på nåt sätt passa i andras ögon, utan för att jag vill ha ut väldigt mycket av livet, av mig själv. Höga krav på mig själv. Jag väljer inte lättvindigt, jag analyserar noga och har enormt höga krav på det jag väljer och som ska forma hela min framtid.
Det jag kanske inte alltid ser är att jag nog redan nu formar mitt val, genom mina omedvetna intressen, glädjekällor och brinnande intressen.
Jag vill brinna.
Jag vill brinna för det jag gör.
Jag tror att jag kan uträtta ganska fantastiska saker om jag hittar rätt, min plats där jag får använda mina styrkor på rätt sätt.

Jag har aldrig känt så här förut.
En pirrande förväntan, nyfikenhet på framtiden, två saker jag faktiskt tror mig kunna hålla brinnande i många år, gärna hela livet.
Hur väljer man?
Hur vågar man?
Hur lyckas man?
För jag vill inte misslyckas. Orkar inte misslyckas igen, det skulle ta död på mig. Jag måste övervinna mina höga krav inom studier med. Antingen kunna allt utantill eller är det ingen idé att försöka. Allt eller inget.
Hur vet man?
Hur verkligen vet man? Det här är rätt, det här blir bra, det här är jag!?!

Det är jobbigt att inte veta. Verkligen veta.
Men samtidigt riktiga dumheter att tro att man ska kunna Veta.
Ingen vet framtiden. Det är ju också charmen och friheten med den!

Det är jobbigt att vissa av vännerna börjar bli färdigutbildade och ge sig ut i det Riktiga arbetslivet där man faktiskt jobbar med något man valt, för en god lön. Det är jobbigt eftersom jag inte börjat läsa till det jag ska Bli än. Jag känner en stress ibland, att jag liksom ligger efter. Trots att jag vet att man inte ska jämföra, fler än jag har inte hittat sin väg än och trots att jag VET innerst inne att jag aldrig hade kunnat hitta min väg tidigare, det var aldrig meningen. Jag har utvecklats så mycket inuti. Inom mig själv. Wow!
Jag tar lite mer tid på mig bara. I mångt och mycket.
Acceptera det :)
Framtiden är spännande. Inte lätt, men det är den aldrig, men spännande.

Men bäst är nuet.
Just nu är jag älskad, behövd och väldigt lycklig.
Å havet glittrar bra underbart.

mmmm... sugen på grillfest!

(med tillhörande sommarvärmekväll)

Det är så länge sedan förra sommaren att när jag och en tjej i stallet diskuterade goda grillspett kom jag inte ihåg vad jag brukar ha på mina grillspett!! Vojne vojne. Man har nästan glömt att det fanns en sommar förra året, var så läääänge sedan. *flin*

Idag har jag fikat inne på IKEAs restaurang i typ 3 timmar med en söt vän.
hihi. Vi skulle nog kunna prata och prata och prata i en halv evighet, hon är söt hon. Det var skoj! hem fick jag med mig så mycket som en hushållsrullehållare och två diskborstar!

Vad doftar sommar?
Enligt mig;
nyklippt gräsmatta
sommarregn på asfalt
svettig eller betande häst
grillat
solskyddslotion

Upplevelser.
Inom och utom.
Det är väl det livet bör handla om?

Jag börjar sakta bygga upp nåt starkare inom mig. Ett lugn.
Det ska vara mitt mål nu. Svårbeskrivbar känsla. Ibland är det att tro på sig själv, hitta den inre (lugna) styrkan. Ibland är det att lägga band på sina känslor vilket jag inte gillar, men för en eftertanke istället. Jag blir för ivrig ibland. För stormig. För mitt eget bästa. Det är skönt med lugn ibland mina tankar. Det är så skönt att le med ett lugn, le från hjärtat.

Igår var en bra dag :)
Igår var C här. Det var härligt att se henne igen. 
Hon hade också ett annat lugn. Lyste.
Spännande att se henne arbeta trots min frustration att inte kunna själv, inte se, inte veta anatomin. Tror att jag råkade ta åt mig lite själv för jag blev så luddigt trött efter ett tag. Det är en sån underbar gåva att se sin häst få det jag brukar få, hur hon liksom slappnar av, suckar av välbehag, ögonen blir tyngre, hela ansiktet liksom ler och hon får ett Lugn, hon med. Precis som jag upplever det! Det är hon värd, för det finns inget skönare.
Det var skönt också att få bekräftat det jag misstänkt. Känner min fröken ganska väl nu ;)
Sedan träffade jag S också, jättelänge sedan! oh vilken stor och tjusig häst hon skaffat, vilken utstrålning. Så glad för hennes skull, det var hon värd.

Efter en lång dag kom jag hem mycket trött men glad.
Sovit skönt, ledig idag, vaknade av mig själv halv 9 och efter en rejäl morgongymnastik och lite klädvalsångest sitter jag nu här med ett suddigt, fånigt litet leende och vet inte riktigt vad jag ska ta för mig. Ska träffa en kompis vid 12. Men tills dess? Jag kommer nog på nåt. Jag tycker aldrig man är mer upptagen än när man är ledig! Men, men :) Då styr man åtminstone skutan själv. Jag tycker om att styra. Kontrollbehov, sa C. Jajemän! sa jag. Det visste jag redan ;) Men jag kan släppa det med.

Jag tycker om mitt lugn :)

Energi.

Idag vaknade jag vid kl 8 och kunde absolut inte ligga och sova mer.
Jag brukar kunna sova hur länge som helst efter behandling, men nu räckte visst 9 timmar, kroppen och hjärnan var pigg! Jag gick upp, tog ett djupt underbart andetag som man bara kan förstå hur gott det är om man haft spänningar som tryckt på lungorna såpass att man inte kunnat andas hela, riktiga, fulldjupa andetag på länge. Det är en underbar känsla! Som om någon skapat ett nytt andetag, ny syre med mycket mer energi i. Wow.

Sedan kände jag en stark pigghet i kroppen, livslust och energi.
Jag drog på träningsbyxorna, ett linne och en jacktröja, tog med mobilen och gick ut på promenad en timme. Förstå att jag normalt är morgontrött, lat och svårstartad på morgonen.
Om känslor kunde beskrivas ordentligt med ord.... känslan av att gå, med en kropp "på plats", en överkropp, en bröstkorg, axlar som följsamt gungar med, som är "släppta" och inte uppe, korta, spända. Ryggen stark, hela kroppen i Harmoni.
Jag gick och smålog. Underbart.
Kände mig så stark!

Jag tog ett par foton med mobilen som tyvärr är den enda kameran jag har tillgång till just nu, vill verkligen köpa en riktig kamera. Se på det vackra blommande trädet, ett sådant står precis utanför vår balkong och ger själen lindring varje gång man går ut där. Synd bara att de inte blommar hela våren och sommaren!

Otroligt vackra.
Jag tror att det kanske kan vara kinesiska körsbärsträd, är det någon som vet om det stämmer?

När jag kom tillbaka från min morgonpromenad var jag trött men skön.
Skön i kroppen, skön i själen.

Tanken slog mig, jag borde kanske flytta till Skåne igen så jag kan få behandling en gång i månaden i stället, vilket jag kanske skulle behöva...
Hihi är det en fullgod anledning att flytta?
Tja folk flyttar ju för de mest knasiga anledningar ibland.

Ikväll ska jag på en informationsträff eller vad man ska kalla det.
Osteopatskolan från Göteborg kommer hit och berättar om utbildningen och demonstrerar. Spännande!

Jag börjar mer och mer tro på ödet.
Inte fanatiskt. Men ibland är saker Meningen.
Jag måste söka mina nya vägar själv men misslyckas det kanske det inte var Meningen jag skulle dit. Å man får misslyckas, även vuxna människor gör fel. Då får man bara ta ett steg tillbaka och prova en ny väg. Inte gräva ner sig, deppa ihop eller straffa sig själv, alla gör fel ibland. Men intuitionen brukar oftast vara en bra vägledning.

Magkänslan.
Magen är väl bra fantastisk?!
Tänk egentligen. Den tar hand om all mat och annat vi mumsar i oss.
Den ger sprattlande fjärilar i magen när vi är kära, den gör ont om vi blir självdestruktiva och stressar så hjärtat inte orkar med som en nyttig varning, den ger en sån där skum Magkänsla när man inte Vet men Känner på sig något, en känsla som nästan alltid är rätt! Wow.
Dessutom säger de ju på TV (och alla vet att TV är typ som Gud) att största delen av immunförsvaret kommer ifrån magen!
Magen borde verkligen få komma fram i strålkastarljuset mera.
Älska din mage! :D

..tänker jag inte sticka under stol med att jag gör! ;D
Underbara, underbara människa.
Jag har sagt det förr, till de flesta jag känner, men hon är verkligen en fantastisk människa!! Min förebild, min inspiration, mitt bollplank för de djupaste av livets tankar, mitt hopp och min tro, min livsguru. Om jag är ens hälften så rik som människa som henne när jag är 60 år kommer jag vara enormt lyckligt lottad. Hon är otrolig, fnittrar, ler med hela själen, full av en enorm lust att hela tiden lära sig nytt, suger åt sig som en svamp av kunskaper, pratar om utbildningar hon vill läsa trots att hon i andra andetaget med ett fniss kommer på att hon skulle vara 65 år när hon är färdig och då är det ju ändå pensionsdags! :p
Vi filosoferar runt livet, värderingar, hur man vill vara som människa, massa självreflektioner, massa nyttiga aha-upplevelser, men också belysning av brister man behöver jobba på.
Hon är så otroligt inspirerande!
Hela hon LYSER. Utstrålning av harmoni, balans, energi och äkta lycka.
Jag har aldrig någonsin träffat en människa som utstrålar så mycket harmoni i sig själv. Wow. Hon är en person som utvecklas varje dag, har roligt med sig själv, utforskar och lär sig saker inom sig själv, men också hjälper en väldig massa människor till bättre liv varje dag. Hon blir enligt henne själv lite för personlig med sina patienter, men det är det som gör att jag tycker så mycket om henne! Hon ger, ger av sin energi, sin harmoni och sin glädje.
Hon är verkligen min livsguru.

Träffar ju inte henne mer än varannan eller var tredje månad och hinner nästan glömma hur otroligt stark upplevelse det är, hur annorlunda jag är efter jag varit där och vad hon påverkar min själ.

Det finns hopp för mig.
Det finns massa glädje, spänning och utveckling i min framtid.
Det är Underbart att leva!

Musik.
Solsken.
Leende.
Vinden i mitt hår.

Idag har jag njutit. Njutit av nuet, njutit av livet, njutit av att vara mig.
Började med att sitta på balkongen 2 timmar och sola, titta på blommorna, le, lyssna på min Mp3 med musik jag inte lyssnat på det senaste året -underbar musik som påminner om solskensminnen och gör mig stark inombords, och suttit där på balkongen och försökt att bara njuta av nuet och inte tänka på Nåt annat!
Har lite stresssyndrom, så det är nyttigt för mig.
Nyttigt kommer också jobbet i sommar vara, mycket mer lugn och ro än nuvarande jobbet.

Anyway, efter min ensamma härliga stund på balkongen med insikter om livet och min inre styrka och mig själv, hoppade jag och sambon på våra snygga svarta cyklar och cyklade i härliga vädret bort till mamma och pappa som bjöd på utsökt söndagslunch minsann. Efter maten satt vi alla ute i solen och mös en lång stund. Sedan cyklade vi hem igen och ikväll tog jag en mysig skogsrunda med hästen. Det är avkoppling.

Nu lyssnar jag på Jack Johnsons underbara lugna, varma, harmoniska skiva och ler. Nu kommer solen, värmen, sommaren och min inre styrka tillbaka. Har varit lite lågsäsong inuti mig, nu ska jag blomma igen.
Mycket som löst sig, framtiden känns spännande och ljus igen!

Jag älskar att le!

Prova, visst är det skönt?! :D

Idag har jag varit både flitig och slapp på vår lilla balkong. I går köpte jag blomlåda, kruka, penséer och fröpåsar och började med att plantera alla penséerna.Idag har jag fortsatt genom att så massa frön som nu ska växa till sig i fönstret innan jag vågar bosätta dem ute i varsin fin kruka.Var jättehärligt på balkongen idag!Satt faktiskt och somnade i solstolen, underbart.Tyvärr är det mest sol timmarna mitt på dagen på balkongen, men kan ju vara skönt att sitta ute och äta i skugga på eftermiddagen.Har lagt ut lite mattor så länge och de ursnygga dynorna är lånade, tills vi hunnit köpa snygg trätrall att lägga som golv och lite piffigare dynor ;)Sedan vill jag ha upp massa väggfasta småhyllor och en stubbe som alla blommorna får stå på sedan.Blir nog mys!Här kommer lite bildbevis;

Åh vad glad jag är!En av mina vackraste stjärnor ska flytta hit om en månad!Var hos henne och blivande sambon ikväll och det är så jäkla fantastiskt att det kan gå månader, ibland halvår utan att vi träffas eller ringer och det är ändå som vanligt, avslappnat och man vet vart man har varann.Hon är underbar!Ska bli roligt att dela lite mer av livet med henne igen, bara veta vad som händer i hennes liv, kunna prata med henne om mitt, hitta på saker tillsammans och ses lite oftare!! Har ju känt henne sedan jag var kanske 5 år gammal. Nu kommer vi ha ca 5-10 min cykelavstånd till varann, jättenära! Det är lite skillnad emot 50 mil.Sen var det jätteroligt att se Nutt också ikväll, även om det blev lite kort tyvärr. Glad att hon finns.Saknar min pojk.Bara lägga huvudet på hans bröst och höra hjärtat slå. Det tycker jag om. Ro, trygghet, kärlek. Tycker om att ligga och titta på honom ibland, han tycker att jag är hemskt irriterande som GLOR på honom när han ser på TV hihi men det är fascinerande, tycker om det, en speciell känsla, han är vacker. Både utanpå och inuti.Men ikväll får jag gå och lägga mig ensam igen.Tänk vad lätt man vänjer sig, jag som sovit ensam i så många år innan...Saknar mitt hjärta, är halv utan dig.