Så åker den lille bror ut på äventyr igen.
3,5 månad ska han vara borta denna gången och resa runt på andra sidan jorden. Helt rätt tid att åka, helt rätt mål; värme, sol och roadtrips. Sola längs Australiens stränder, surfa vid Fijiöarna och hyra bil och resan längs hela USAs västkust. Sveriges mars och aprilväder, slask och kalla vårvindar kommer han knappast att sakna.

Jag är så glad för honom att han får uppleva så häftigt mycket utav världen, men jag saknar honom lika mycket för det. Jag har nog världens bästa lillebror.

En vecka knappt, hann vi vara hemma i Kalmar samtidigt innan han reste igen. Men i sommar blir han förhoppningsvis i stan. Häromdagen var han snällt offer och lät storasyster öva massa osteopattjoffs på honom, det var jättebra! Jag vet att denna stan inte är roligast i världen, men jag hoppas att han kommer att bo hyfsat nära iaf den dagen han slår sin rot i jorden. Tycker hemskt mycket om min bror :)

Efter att jag lämnat honom på tågstationen idag, fick jag ett litet grönt ryck här hemma. Först åkte jag till en nyööpnad blomsteraffär och handlade en vacker tvåstänglad orkidé för 59 :- samt en söt pelargon för 25 :- , en självbevattnande balkongkruka för 10:- (!) samt lite fröer. Sen besökte jag en annan stor växtaffär här i stan och köpte fler fröer och några krukor.

Sen samlade jag ihop lägenhetens alla växter i köket och gick igenom dem en efter en. Tre stycken fick lämna jordelivet (hihi), resten planterades om, beskärdes, vattenbadade, duschades eller togs sticklingar på. Därefter placerades de ut på nya platser i lägenheten, alla orkidéerna står på prov i köksfönstret för att slippa drag från vädringsluckor och sticklingarna och de hårt beskurna pelargonerna står i vardagsrummet med sina söderfönster. I sovrummet är det limegrönt som gäller nu så de fick bli matchande krukor samt svärmorstungorna därinne faktiskt, de är lite ljusgröna/limegröna i ytterkanten av sina blad.
Får se om jag tröttnar om en vecka och möblerar om igen, men just nu är jag nöjd. Dock hade jag gärna haft dubbelt så många växter, men det hade varken gillats utav plånboken eller katterna som också vill få lite plats i fönsterna...

Sedan har jag radat upp alla små fröpåsar och planerat i skallen hur det ska se ut på balkongen i sommar. Knepigt.

Jag älskar det gröna livet!

Spårvagnar, snökaos, Greta Garbos, pånyttväckande behandling, italiensk tomatsoppa, mängder utav SI-test, Vasastan, ortopedi, semlemani, hotellfrukost, en av de mest intressanta föreläsningarna hittills och Jennymys.



Yes, en vecka till i Göteborg kan bockas av.

Det är så konstigt mitt liv numera.
Omtumlande men skönt med.
Det är konstigt hur olika världarna är där och här hemma, det är så enormt intensivt, intressant, tufft men roligt. Det är liksom bra och mindre bra saker med båda världarna, men de är verkligen olika.

Men jag älskar ämnet så!
Ovant.
Det här brinnande intresset.
Hungern efter Mer och mer kunskap, förståelse, känsla.
Ovant men väldigt skönt.
Skrämmer mig, samtidigt som det får mig att lysa.


Kroppen är så fascinerande!
Detta är definitivt en av de bästa synvinklarna man kan studera kroppen ur.

Jag har bestämt fått ett nytt favoritprogram.
Det är ju jättebra!



Jag tycker att han är helt lysande.
Rak, ärlig, hård men rättvis.
Familjeterapi och renoveringsskola i ett, kan det bli bättre?

Två ämnen som är intressanta, personlig utveckling och relationsmönster, samt renovering. För det lyser ju igenom ganska snabbt att de problem som finns med renoveringen speglas utav problemen i relationen.

Trots alla misstag och övermäktiga projekt man får följa här när det gäller husrenoveringar kan jag ändå inte låta bli att med skräckblandad förtjusning längta efter ett eget hus att renovera :)

Om du missat de 5 avsnitt som sänts hittills så kan du gå in på http://kanal5.se/argasnickaren  och se dem tack vare webbtv.

Det snöar utanför mitt fönster.

Min minsta kisse satt ute förut på katthyllan på balkongen och det snöade så hon blev vit i hela pälsen, men inte ville hon gå in för det, knasflickan.

Blöt snö.
Meningslös snö.
En fågel sa att det kunde komma 2 dm snö de närmaste dagarna.
Men nu lägger den sig knappt, det är för varmt.

Nej tack, jag vill inte ha någon snö nu. Nu är det för sent.
Nu vill jag ha vår, sol, liv, grönska, energi.

Stilla.
Livet, jag, allt, står stilla just nu.
Massor jag vill, inget blir gjort.
Helt handlingsförlamad.
Stilla idag, stilla imorgon, stilla i år.

Men ändå finns hopp.
Glimmande långt där borta.
Han finns.
Ett starkt Vi idag.

Varför är det så svårt att leva Nu?

Sadelprovning!



Den senaste veckan har jag lånat hem och provat en mängd olika sadlar till min fröken fräken.

Hu vad jobbigt det är.
Avskyr det.

Men nu börjar det suga efter en sadel i magen min.
Dock, när man ridit barbacka på en tjock fårskinnspadd i flera månader så känns få sadlar tillräckligt mjuka och sköna.

Jag saknar min gamla trotjänare! :'(
Ingen är så skön att sitta i som den var.
Men den har hon växt ur och likadana sadlar fast med en bomvidd bredare är sällsynta och att köpa en sprillans ny M & N igen har jag bara inte råd med.

Så nu har vi provat både dressyrsadlar, hoppsadlar, luftstoppade och vanliga. Någon hoppsadel blir det då inte. En gång dressyrsadel, alltid dressyrsadel är jag rädd. Det är ju så bekvämt!

Om man ändå vore rik.
Då hade jag tagit ut en duktig sadelutprovare, en hel drös NYA dyra dressyrsadlar och köpt det som passade oss båda bäst, oavsett priset. Fan då hade jag köpt mig en ny hoppsadel också! Galoppa i skogen i dressyrsadel är lite väl bekvämt...



Men nu är jag inte rik så jag får fortsätta leta runt och prova sadlar.
Den som jag gillat bäst hitills är en Stübben Maestoso de luxe, en NY, inte begagnad givetvis, men jag vet inte om den ligger helt hundra på Gabby. Det är också för mycket pengar egentligen.
Jag letar vidare och hoppas att jag inte ska behöva köpa den underbara Stübbenjäklen som var så välarbetad, snygg, skön och som man satt så stadigt i......

Stel, springig, otränad och troligen med någon dum låsning i bäckenområdet ser hon väl ändå inte helt dum ut när hon fastnade på film?



(sitter som en hösäck eftersom jag tittade ner för att byta sittben just då, samt ser knepigt ut när man rider lätt utan stigbyglar, fick inte sätta dit stigläder i den sprillans nya sadeln)

Bästa skruttan!

Hon har sådan fantastisk personlighet så att man blir varm i hela hjärtat. Försöker alltid, vill vara till lags, vill ställa upp, vill jobba, vill förstå. Öronen framåt, glädjen på topp.

Till och med jag saknar ord ibland.
Ord.
Vad är det egentligen?

Tom. Svider. Trött. Uttömd. Spydd galla. Sömnbrist. Smärta. Besvikelse. Hundlukt. Flykt. Vidvinkelsyn. Ett spillt spann med kallt vatten.


Tankar, är de ens sanna?

Avsikter, blir de någonsin rätt mottagna?

Hjärta. Syns det?

Sår, varför blöder de inte? Så att folk ser?

Hål av bottenlös smärta, varför?

Ser vi någonsin genom samma öga?

Vuxen.
Lätt att säga, så svårt att nå.

Igår körde jag ihjäl en räv :'(


(foto från Wikipedia)

En vacker, stor, vuxen till synes helt frisk räv.

Det gick jättefort, han sprang upp på vägen från höger precis framför bilen, jag hann inte ens reagera. Jag hann se en glimt, den vita kragen som billyktorna lyste upp, sen bonk och jag kastade mig på bromsen men var ändå kanske 20 meter längre fram när jag fått stopp på bilen, som för övrigt bara gick i 70 km/h.

Fy vad dåligt samvete jag fick.
Lyckligtvis var räven stendöd, den hade slagit huvudet i en hård balk där framme och troligtvis dött direkt. Men usch :(

Så där fick jag stå med varningsblinkers på medans en massa idioter blåste förbi i full fart och ringa polisen. Till slut stannade en snäll man som själv kört på en räv en gång, tog en plastpåse till hjälp, grabbade tag i rävens svans och drog undan den från vägen. Tack! Jag vågade inte :( Var helt skakis.

Man skulle ju tro att en ändå ganska stor räv (som en mellanstor hund) som stångar min lilla leksaksbil skulle göra lite skada, men det enda vi kunde hitta var en stor spricka i plasten framtill.

Förlåt lilla räv!
Han var så vacker, pälsen var mycket tjockare och finare än räven på bilden. De vackra tassarna, de speciella ögonen, den fluffiga svansen.
Usch :(